Liten silvrig malja

Med malja avses i den kvinnliga folkdräkten i allmänhet särskilt prydligt arbetade ringar, anbragta parvis mitt emot varandra i kanten av tröjans eller livstyckets framsida och avsedda för tröjans eller livstyckets hopsnörning medelst ett snöre eller en silverkedja som löper mellan ringarna. Denna typ av smyckning har hittats under utgrävningar vid Gudhems cisterciencer kloster med ursprung Frankrike. Fynden är daterade medeltid. Det får anses i hög grad sannolikt att den krönta gotiska minuskeln m som upphittats på ett bevisligen till cistercienserordern hörande område, kan vara en sorts prydnadssymbol syftande på denna ordens främsta beskyddarinna, Jungfru Maria - beskyddaren av liv. I enstaka fall ha maljorna även nyttjats såsom bältesprydnader. Maljorna prydas i regel av hängande löv, små gängade ringar eller s.k Ave Maria monogram – A. Den lapska maljan var liksom den nordiska maljan den dominerande smyckeformen i högtids- och bröllopsstassen såsom silverkragsprydnad, varför kragen på grund av maljornas mångfald även benämnes maljkrage. Maljan var ofta utformad med ett krönt gotisk m. Denna gotiska minuskel återfinnes såsom dekorativ, oftast gjuten detalj, på olika smyckeformer framför allt på västnordiskt-danskt område. Denna typ av smyckning har hittats under utgrävningar vid Gudhems cisterciencer kloster med ursprung Frankrike. Fynden är daterade medeltid. Textstycken tagna från boken Lapskt Silver.